Dragkrok – en av de viktigaste frågorna för svenska köpare och helt iskall i resten av världen. Det går ganska trögt på den fronten av flera anledningar, dels rent fysikaliska fenomen som gör det svårare att få till det med elbil och dels tidigare svala intresse från resten av världen. Först, vad finns att tillgå idag:

  • Tesla Model X – 2250 kg dragvikt
  • Tesla Model 3 – 1000 kg från ca Q3 2019, 910 kg på tidigare (går dock INTE att eftermontera)
  • Jaguar I-Pace – 750 kg
  • Audi Etron – 1800 kg
  • Mercedes EQC – 1800 kg
  • Renault Kangoo Z.E – 374 kg
  • Polestar 2 – 1500 kg
  • Volvo XC40 Recharge – 1500 kg

Tesla Model S är inte typgodkänd för dragkrok och detta är inget Tesla tänkt lägga resurser på enligt officiella uttalanden. Viktigt i sammanhanget är att Kia E-Niro INTE kommer med dragkrok, trots löften från Kia initialt. De lyckades helt enkelt inte. Tesla 3 och X går bara att få med dragkrok om det ingår i den ursprungliga beställningen då Tesla inte låser upp nödvändig programvara för eftermontage.

Gemensamt för de övre listade bilarna är förstås priset, det krävs ett stort batteri för att dra saker eftersom energiförbrukningen, mellan tummen och pekfingret, fördubblas. Tesla M3 är den billigaste där Standard Range plus med dragpaket kostar 555000 (jag inser hur billigaste låter tillsammans med 555k). Den får dock bara dra 1000 kg. Det är dock fullt tillräckligt för svenskar med ”återvinningscentral- och IKEA-behov”. Dryga 40 riktiga mil blir då drygt 20 mil vid 80-90 km/h och knappt 30 mil vid långsammare hastigheter. En Tesla M3 Long Range med 75 kWh batteri kommer närmare 30 mil i landsvägsfart. En bit över 20 mil räcker faktiskt till att göra ”supercharger-hopping” om man vid enstaka tillfällen behöver förflytta sig längre sträckor.

Polestars och Volvos 1500 kg är ganska bra. Jag skulle passa mig för Audi E-tron som redan har spektakulärt kort räckvidd med 399 km för ett 95 kWh-batteri redan utan släp. Audi sade något om att deras motorer drar så mycket för att de är gjorda att hålla (till skillnad från vissa andra underförstått). Sanningen är nog att de inte har vågat lita på att de behärskar batteritekniken fullt ut och ”stängt” en ganska stor del av batterikapaciteten med mjukvara för att garantera hållbarheten. Med deras 2.0 TFSI-motorer och DSG-växellådor i färskt minne tar jag deras kvalitetssnack med en stor nypa salt för övrigt, de har helt enkelt inte lyckats bättre än eftersom de ännu är långt efter Tesla.

Med ett släp (husvagn) på 1200 kg och en konservativ hastighet på 70 km/h kom ett norskt testlag fram till att man kan komma 26-27 mil med Mercedes EQC 400 och en Audi E-Tron på plan mark och 32-33 mil med en Model X. Vid mer kuperad terräng och något högre hastighet ansåg de att 20 mil var realistiskt för Mercedes och Audi och 25 mil för en Model X.

Det finns inget inneboende problem att dra tungt med elmotorer, ellok är bra exempel. Faktum är att många diesellok också huserar asynkrona AC-motorer (moderna), DC-motorer (gamla) och synkrona permanentmagnetmotorer (samtida/framtida) och drivs indirekt av diesel via generatorer p.g.a. fördelar med vridmoment och driftsäkerhet vid eldrift….. Problemet för bilarna är att de måste bära med sig energin i batteriet. För husvagnssemester och andra tyngre dragbehov är fortfarande en laddhybrid bästa kompromissen. Tesla är dock på gång med sin pickup med 3000 kg dragkapacitet (obekräftat) och 80 mils räckvidd vilket ger 40 mil med tungt släp kanske. Den långa räckvidden kommer dock att vara den dyraste varianten och vi pratar en bil för runt en miljon, men det visar iaf att det går.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att mindre släp redan går att hantera, men att alternativen är dyra. Lanseras mer strömlinjeformade släp i takt med elektrifieringen tar fart och batterivikten sjunker, och möjliggör större batterier med lägre vikt, så är det i princip även löst i lägre prisklasser. Större, tyngre och otympligare släp som husvagnar kan man nog bara dra om man slantar upp rejält och är beredd att stanna ofta och ladda (det finns folk som husvagnssemestrar med Model X). Här kan ju allt högre laddhastigheter hjälpa till iofs. Alternativet är ju bränsleceller för de med mycket stora behov i framtiden. Generellt kan jag ju annars bara hålla med Elon Musk, att batterierna inte ska få större och större kapacitet utan bli lättare och lättare med bibehållen kapacitet för att sänka bilens vikt när energidensiteten ökar. Det ger längre räckvidd utan att slösa på jordens resurser och kompletteras med strategiskt utplacerade laddstolpar istället.

Foto från thedriven.io