Vid laddning på snabbladdare, såsom Teslas supercharger, får man inte nominellt värde på den angivna laddstyrkan hela tiden. Värdet som anges av tillverkaren får man bara vid lagom låga SoC (state of charge – % laddning i batteriet), dock inte vid helt tomt batteri för att skydda batteriet. Den avtar också successivt när man når högre SoC. Optimalt är därför vid långresor att stanna något oftare och kortare och ladda 50% av batterikapaciteten från 15-65%. Mer exakt tidsåtgång återkommer jag till. Därför är det enligt mig viktigt med ett större batteri, ca 50 kWh och uppåt om man tänker ha bilen för långresor, för att slippa ladda de långsamma botten- och toppenprocenten.
Teslan, med sitt eget laddnätverk, tidsoptimerarar laddningen på superchargers (och endast Teslas egna superchargers) genom att i navigatorn räkna ut din rutt med rätt längd på varje laddstopp (och anger vilken SoC du har före och efter varje laddning) för att tidsoptimera resan (mjukvara i betastadiet fortfarande). Jag har sett i media att Volvos (Polestars) Google-Androidbaserade mjukvara också ska ha den här funktionen inbyggd. För övriga bilar eller som komplement om man kör Tesla, men vill utnyttja andra laddare också, finns ”A Better Route Planner”, en tredjepartsapp som är väldigt uppskattad av elbilsägare.
Teslas Supercharger är bara öppna för Tesla och andra bilmodeller får förlita sig på t.ex. Ionity som expanderar snabbt (jag pratar Ionity inom kort i kommande inlägg). Se upp bara, du kan bli rejält uppskörtad då en del laddoperatörer tar betalt per minut och inte per kilowatt eller per session. Laddar din bil långsamt av någon anledning kan du plötsligt upptäcka att du har samma bränslekostnad per mil som med en fossilare. Tesla tar, för de som inte har fri supercharging, ca 2.5 kr/kWh och Ionity tar ett fastpris på 80 kr per laddsession.
På bilderna nedan syns kartor över Teslas Superchargernätverk och Ionitys laddnätverk. Mer info om kontakter, laddstyrkor och andra tips följer inom kort.
Electrified 