Frågan är inte om vi kommer kunna producera tillräckligt med elenergi, utan om elen finns tillgänglig när vi behöver den.

Ur Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) skrivelse ”Vägval El”

Sverige är nettoexportör av el på årsbasis. Nettoexporten har de senaste åren varierat mellan 10-20 TWh.(1) Första halvan av 2019 har vi exporterat 14 TWh vilket i princip räcker till att täcka beräknad elförbrukning för full elektrifiering av Sveriges fordonsflotta under ett helt år (~13 TWh).(2) Elen räcker alltså på årsnettobasis, men att hantera effekttoppar är problemet. Ett elnät måste dimensioneras efter det maximala effektuttaget och inte genomsnittsförbrukning. För att elektrifiering av fordonsflottan ska jobba för Sverige och inte mot Sverige är det alltså viktigt att vi använder elbilsbatterierna som en buffert för Sveriges el och jämnar ut effekttoppar och dalar.

Till en början är det framförallt att inte öka befintliga toppar och att jämna ut dalar som gäller, dvs. ladda i så stor utsträckning som möjligt när samhällets förbrukning är låg på natten. Det finns lösningar för att förhindra att toppar byggs på dagtid; man kan installera ett PowerPack i anslutning till kraftiga snabbladdarstationer (se mitt inlägg ”Att ladda en laddare”) för att bunkra upp el när den finns i överskott och fördela ut till fordon ”off-grid” när belastningen på nätet är hög. Man kan också ha ännu större batteripack istället för gasturbiner för att pumpa in extra-el på nätet vid hög efterfrågan.

Det har redan installerats en hel del stora batteripack som ersättning för fossildrivna extrageneratorer av Tesla (som säljer sådana här lösningar) i Australien (125 MWh – har sparat in 33% av investeringskostnaden redan år 1) och även Nordamerika är på gång på denna fronten med 316 MW batteripack. Så småningom kan man även tänka sig Vehicle-to-Grid-lösningar där strömmen kan både gå till och från bilbatterier. Med väldigt många väldigt stora batterier som en helt elektrifierad fordonsflotta innebär, så betyder det ganska litet nettoeffektuttag per batteri, vilket kan öka acceptansen (fler laddcykler kan slita på batterier). Tanken är att eftersom fordon står stilla över 90% av tiden anger man när man ska ha bilen nästa gång i en app, så köper och säljer bilen el under tiden och är redo för avgång med fullt batteri när det är dags att åka. Eftersom du säljer dyrt och köper billigt, finns möjligheten att din elräkning för bilåkning blir 0 kr på årsbasis i utbyte mot att du upplåter ditt batteri till samhällets nytta.

Nissan/Renault i samarbete är de som pratar mest om sådana här Vehicle-to-Grid-lösningar just nu. Det kan dock vara komplicerat eftersom det kräver kraftiga matarkablar till och från batteriet när stora strömstyrkor ska överföras fort och säkerhetsrisker när man inte vet om elen är urkopplad överallt eftersom batterier pumpar in el även när nätet är bortkopplat. Allt sådant går att lösa på längre sikt tror jag, men på kort sikt är det snarare att förbruka el vid rätt tidpunkter som gäller. Jag kommer att prata mer om smart laddstyrning, elnätsbolag vs. elhandelsbolag framöver, men tänker som en liten teaser visa hur mycket billigare elen kan vara om man laddar vid rätt tidpunkt.

Elpriset sätts på marknadsplatsen Nordpool ett tag i förväg. I Figur 1 nedan finns dagens priser 22 oktober 2019. Ur den grafen kan man se att spotpriset ligger på ca 35 öre hela dagen, men sen kostar ca 3 öre/kWh klockan 23 (nätavgifter och skatt tillkommer såklart). Det är ett tydligt tecken på att samhället har elöverskott klockan 23 idag. Jag kommer att ladda för fullt just klockan 23 kan jag säga.

Figur 1. Spotpriset för el per timma 2019-10-22. Grafen tagen från elen.nu

Omslagsbilden föreställer ett Tesla MegaPack och är tagen från teslas hemsida.

  1. https://www.energiforetagen.se/pressrum/pressmeddelanden/2019/pressmeddelande-190704-mot-rekordar-for-bade-vindkraft-och-nettoexport-av-el/
  2. http://www.mynewsdesk.com/se/goteborg_energi/documents/pussel-vad-behoevs-foer-att-elektrifiera-transportsystemet-i-goeteborg-80184