I förra inlägget pratade jag om att så länge man hade hög självkonsumtion så var solceller en mycket bra investering på alla sätt och vis. Om man inte har det så faller begreppet nätparitet som jag förklarade i förra delen. Du måste nämligen köpa elen dyrt med flera pålägg, såsom energiskatt och moms, men när du säljer, däremot, får du bara spotpris. För att kompensera för detta får man skatteåterbäring på 60 öre per såld kWh som ska täcka energiskatt och moms, vilket ger artificiell nätparitet. Detta är dock i mina ögon en mycket bra subvention eftersom det egentligen inte är en subvention utan skapande av en virtuell energibank i samhällets redan existerande säsongsöverföring av el (framförallt vattenkraft). I praktiken slipper du skatta på lagrad el i vattenmagasin för senare självkonsumtion. Denna subvention kommer att kvarstå ett längre tag eftersom det uppmuntrar till lastbalansering av nätet när man säljer dyrt dagtid och köper billigt på natten för att t.ex. ladda bilen.

Utan skatteåterbäringen skulle man indirekt uppmuntra till individuell batterilagring istället, vilket är resurskrävande eftersom batterier fortfarande är energiintensiva i tillverkningen. Mycket smartare är att invänta utvecklingen och använda elbilbatterier (vehicle-to-grid) istället när solelsandelen börjar bli kritiskt stor. Batteriutveckling och medföljande prispress kommer att drivas på rejält av elbilsboomen ändå och behöver ingen subvention i dagsläget. Det är dessutom korkat eftersom man då i praktiken avråder från lastbalansering av nätet. Det är därför jag inte förstår varför man just nu subventionerar både och; investeringsstöd till batterilagring och skatteåterbäring för försäljning.


Figur 1. Schematisk representation av ett smart hus med batterilagring.

Skatteåterbäringen på 60 öre/kWh är alltså en väldigt bra idé, till skillnad från investeringsstödet för solceller som snart försvinner (vilket är helt ok eftersom vi redan nått nätparitet) och för batterilagring som jag också tror försvinner. En del elhandelsbolag har visserligen kampanjer för att locka kunder och betalar ett prispremium för egenproducerad solel, men detta kommer inte att hålla i längden (inget företag i en marknadsekonomi kan leva på att betala överpris) och är inget man ska använda i sina kalkyler. Andra kräver att du köper solcellerna genom dem (egentligen deras samarbetspartner för solcellsinstallationer) för att få premiumpris för såld solel. Du betalar dock din egen rabatt på installationsfakturan i de flesta fall. Se det som en bonus ifall du lyckas sälja elen extra dyrt ett tag hos det elhandelsbolag du valt, men välj inte elbolag och installatörer enbart baserat på detta är mitt råd.

Andra elbolag (t.ex. Jämtkrafts ”Dela vattnet”) marknadsför sig med att man kan ”lagra” sin solel i vattenkraft och använda det under vintersäsongen. Riktigt så enkelt är det dock inte eftersom de tar en månadsavgift för tjänsten (från hemsidan diffust hur mycket) och användandet av ”sparad” el vintertid fortfarande utlöser energiskatt och moms på det. Om du köper och säljer på öppna marknaden, via ditt elhandelsbolag (indirekt Nord Pool) så sker exakt samma sak. Spotpriset går ner om mycket vind- och solenergi finns tillgänglig på sommaren och reservkraft i form av vattenmagasin sparas till vintern då de kan sälja elen dyrare.


Figur 2. Jämtkrafts abonnemang ”Dela vattnet”.

Jag kommer att räkna noggrannare på olika försäljningsalternativ framöver, men min personliga slutsats blev att det i princip blir omöjligt att hålla koll på optimalt abonnemang och vilka kampanjer som gäller hela tiden eller hur spotpriset skulle vara kommande vinter i förhållande till innevarande produktionssommar. Allt detta måste du ha järnkoll på om du ska spara pengar på ett specialabonnemang. Jag orkar helt enkelt inte byta elbolag hela tiden för att försöka tillgodogöra mig kampanjer, det skulle med största sannolikhet i slutändan sluta med att jag sitter med ett dåligt abonnemang ändå (jämför alla TV-abonemangskampanjer man glömmer säga upp när erbjudandet är slut); det finns inga gratis luncher om jag uttrycker det så.

Min strategi är istället att använda Tibber vilket är ett väldigt användarvänligt nätbaserat elhandelsbolag som köper och säljer till spotpris, varken mer eller mindre. För det betalar du en abonnemangsavgift på 39 kr. Tibber tillhandahåller smarta styrningar via deras app utan särskild hårdvara för hemautomatisering (befintlig hårdvara i t.ex. bil och värmepump används), vilket gör att man kan starta med en hemstyrning ”light” direkt utan särskilda kunskaper i många fall. I andra fall kan man köpa enkel hårdvara direkt i appen från Tibber-store som enkelt integreras i appen via ”power-ups”. Jag styr enkelt med hjälp av Tibber så mycket förbrukning jag kan till de timmar på natten då spotpriset är lågt och säljer det mesta av mitt överskott på dagen när industrier betalar bra för min el. I längden kommer detta alltid att vara den optimala lösningen både för plånbok och samhälle. Med kommande effekttariffer (kommer i senare inlägg på ämnet) kommer det att bli ännu lönsammare att göra just på detta sätt.

Figur 3. En skärmdump från min Tibber-app där jag bl.a. ser spotpris, batteristatus i bilen (Stora Blå) och solelsproduktion just nu (3,27 kW).