Solcellsskola – Är solel en bra idé?

Vi närmar oss en punkt där solenergi globalt är så billig (se Figur 1 för prisutveckling på solceller) att den blir i princip omöjlig att konkurrera med i de fall energilagring inte behövs och elförbrukningen är stark korrelerad till solstrålningen. Detta är fallet i områden i världen med mycket soltimmar och stor användning av luftkonditionering dagtid, men med mindre behov av uppvärmning nattetid. I andra fall kan man i alla fall bygga ut solenergiproduktionen upp till en viss gräns utan att riskera stabiliteten i elnätet. Solenergin har fördelen att den produceras dagtid när det normalt finns större elbehov, men nackdelen att den inte är planerbar och producerar som sämst när effektbehovet är som högst på året (kalla vintermorgnar)

---

---

En stor andel solel skulle därför i Sverige vara ett stort problem för elmixen (detta påtalar solel-motståndare gärna), men då solenergin bara står för ca 0.2% av Sveriges elproduktion i nuläget (se Figur 2 för värden från 2018), finns det gott om utrymme för utbyggnad av framförallt privatpersoner utan att det orsakar några som helst problem.

Anledningen till att jag säger privatpersoner är att i Sverige är inte solelen särskilt konkurrenskraftig för en producent än eftersom priset då ska jämföras med annan storskalig produktion innan skatt och avgifter. Storskalig utbyggnad skulle också ta ny mark i anspråk och det är mycket mer tilltalande att använda befintliga byggnader. Det krävs också subventioner för att nå konkurrenskraftighet för kommersiell produktion, vilket man såklart kan fråga sig om det är rätt väg att gå.

För konsumenten är det dock annorlunda, eftersom konsumenten kan producera elen själv till en överkomlig investeringskostnad och priset då ska jämföras med slutkonsumentens pris på el vilket inkluderar elhandelsbolagens och elnätsbolagens omkostnader och vinstmarginal, energiskatt och moms, förutsatt att man lyckas använda mycket till egenkonsumtion. När konsumentens produktionskostnad når elkostnaden för inköp via nätet säger man att man nått ”nätparitet”. I allt fler länder i Europa avskaffas nu subventioner eftersom nätparitet nåtts och syftet med subventionerna har varit att öka efterfrågan på solceller och driva ner priset till nätparitet. Den huvudsakliga installerade effekten framöver förutspås också ske med självkonsumtion som huvudsakligt mål i utvecklade länder med mogna elsystem. Sammanfattningsvis kan man säga att så länge man har hög egenförbrukning dagtid mars-oktober är solceller alltid en bra idé oavsett vad någon säger om dess låga planerbarhet och effektvärde.

Solelen har som sagt lågt effektvärde (låg produktion kalla vinterdagar) och Svenska kraftnät uppskattar att vi redan har ett effektunderskott vid årets topplasttimme (den timme med årets högsta förbrukning – infaller normalt morgontid någon dag i februari) både vid en normalvinter och vid en tioårsvinter (strängaste typen av vinter). Just i Skåne har effektbrist varit på tapeten ett tag nu bl.a. eftersom tillräcklig överföringskapacitet från norra Sverige till södra saknats. I denna kontext är därför förra veckans besked att kapacitetsbristen är löst fram till 2024 genom att styra om ett värmeverk, Heleneholmsverket, från ren värmeproduktion till kraftvärmeproduktion (el och värme) och börja köpa och sälja rättigheter att använda el på de hårdast belastade timmarna. Handelsplatsen som drivs av E.ON kallas för Switch och har tagits fram inom ramen för EU-projektet Coordinet.

Det är något som vi är jättestolta över och innovation som vi tror mycket på.

Eon Energidistributions vd Johan Mörnstam via Ny Teknik

De som är anslutna kan till exempel ha en datahall, en snabbladdare eller en industri som kan sänka sin effektförbrukning under en viss tid då kapacitetsbrist råder. Den här formen av smarta lösningar där samhället ”snackar med varandra” är en absolut nödvändighet för att bättre utnyttja våra resurser.

Så, om man utnyttjar elen själv gör man alltid samhället en tjänst, men i de fall man inte gör det då. Är batterilagring eller försäljning till elhandelsbolag den bästa vägen att gå? I de fall man inte förbrukar allt till egenkonsumtion finns två alternativ; batterilagring och att sälja elen till ett elhandelsbolag. Batterier är fortfarande väldigt dyra och i nuläget är det aldrig lönsamt, inte ens efter 50% investeringsbidrag.

---

---

Nyttan av ett sådant bidrag kan faktiskt kraftigt ifrågasättas, tycker jag, eftersom vi har så låg andel solel i Sverige. Allt vi tillverkar med solceller kommer att kunna konsumeras dagtid av industrier i Sverige inom överskådlig framtid och då ska vi hellre sälja elen på dagen och köpa på natten när vindkraftverk inte får avsättning för sin el. Det finns till och med fall då spotpriset på el varit negativt för att vindkraftverken inte kan sälja av produktionen. Först när vi börjar nå övre gränsen för mängden solel i en stabil elmix bör vi överväga detta. Om vi antar att det, lågt räknat, ligger på 10% av produktionen så kan vi åtminstone bygga ut solelproduktionen till 50 gånger dess nuvarande storlek innan vi ska överväga privata batteribanker. Innan dess kanske vi dessutom kan använda befintliga elbilsbatterier istället för att köpa varsitt batteri till.

För att avrunda denna del så finns det stort utrymme i elmixen för privatpersoner att sätta upp solceller. Mer detaljer kommer så småningom, men jag avslöja redan nu att eftersom vi nått nätparitet redan och dessutom har kvar investeringsstöd (ett litet tag till) och skatteåterbäring på 60 öre/kWh för såld el (ett längre tag till) så är det ett guldläge just nu för många personer att investera. Avkastningen kan i vissa fall bli över 25% på investerat kapital, med runt 10% i normalfallet. En säker avkastning i den storleksordningen lär du inte hitta någon annanstans när banken i princip ger nollränta.