I denna del av solcellsskolan ska jag prata ekonomi. Jag kommer att börja med att diskutera lite grundläggande begrepp såsom återbetalningstid, avkastning, kapitalkostnad, skatteåterbäring och investeringsbidrag. Det finns nämligen en del fallgropar som gör att man kanske inte ser exakt hur förmånligt det faktiskt är just nu och varför man ska passa på om man har rätt förutsättningar. I kommande inlägg framöver kommer jag att publicera exempelberäkningar så läsaren kan räkna på sin egen anläggning. För att detta ska vara meningsfullt känner jag emellertid att det är på sin plats att börja med ekonomiska begrepp på en mer övergripande nivå.

Väldigt många fokuserar stenhårt på återbetalningstid. Som jag antytt i tidigare inlägg är det inte säkert att detta är det mest relevanta begreppet att använda. Varför? Jo, därför att solceller i mångt och mycket är en ren investering och återbetalningstid är ett ganska irrelevant begrepp i många avseenden vid investeringar. Som jämförelse kan vi ju ta en bra långsiktig placering som en aktieindexfond – tänker du genast på återbetalningstid då? Nej, självklart inte, en uppnådd återbetalningstid motsvarar en värdeökning på 100%, dvs. en fördubbling av det investerade kapitalet och du tänker snarare på hur många procent din investering gått upp under året och totalt under tiden sedan investeringen gjordes. Precis på samma sätt kan man med fördel tänka om solcellerna uppfyller två grundläggande kriterier för att klassas som investering.

  1. Det investerade värdet ska inte försvinna efter installation, dvs. en värdeökning på fastigheten uppstår som minst står i paritet med installationens kostnad. Man bör dock räkna med en årlig avskrivning som dras mot intäkterna för att ta hänsyn till anläggningens åldrande.
  2. Hållbarheten är garanterat tillräckligt bra för att nå full återbetalning under anläggningens livslängd. Att köpa en anläggning med långa garantier gör således kalkylen mer pålitlig.

Att punkt 1 är uppfylld framgår tydligt i mastersarbetet ”Pricing the Sun”, en undersökning av Sveriges Lantbruksuniversitet i samarbete med Vattenfall, som nyligen fastslagit att fastighetens värde ökar med i genomsnitt 14% vid installation av solceller. I studien har statistik från 8000 solcellsinstallationer parats ihop med statistik från 50 000 fastighetsförsäljningar och inkluderat faktorer så som tomtarean, boarenan, antalet rum och byggnadsår. Det är således en ganska omfattande och trovärdig genomgång. Intressant i sammanhanget är också att detta inte påverkar taxeringsvärdet enligt skatteverket.

Resultatet visar att solceller har en positiv påverkan på huspriser. En säker investering, vilket är kul för våra kunder om man är intresserad av det (solceller reds. anm.)

Tom Douglas, analysansvarig för kundnära energilösningar på Vattenfall via Expressen

Det tillkommer även variabler som bestämmer storleken på avkastningen, såsom varaktigheten av skatteåterbäringen på 60 öre/kWh och framtida elpriser. För att ta hänsyn till alla dessa parametrar krävs avancerad statistik analys. Ett nyligen publicerat arbete av Nelson Sommerfeldt på KTH gör just detta med hjälp av Monte Carlo-simuleringar.

Om vi som exempel tar ett hustak i sydlig riktning i centrala Sverige med solpaneler monterade som klarar av att tillgodose 50 procent av elbehovet så kan metoden räkna ut att det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig. Det är en lågriskinvestering med en nominell avkastning om 6,6 procent.

Nelson Sommerfeldt – doktorand vid institutionen för energiteknik vid KTH via MyNewsDesk

Nu tycker jag inte att varje enskild privatperson som överväger solceller ska göra en avancerad Monte Carlo-analys, utan man ska ta till sig det viktigaste budskapet från detta arbete innan man går vidare och sen istället gör en förenklad beräkning. Det viktigaste budskapet är illustrerat i Figur 1 och är det att återbetalning av investerade pengar är 100% garanterad även om alla bidrag och skatteåterbäringar försvinner (dvs. äkta nätparitet är nådd – se även Sälj ditt överskott del 1). Investeringen är alltså riskfri, och riskjusterad avkastning, beräknat i arbetet med Monte Carlo-simulering, är i genomsnitt 6,6% i söderläge i centrala Sverige för en anläggning som täcker 50% av hushållets årliga elbehov, en otroligt bra avkastning (som i många fall blir bättre än så). Jämför det med bankens inlåningsränta just nu på knappt 2% vid längre löptider.

Figur 1. Tre investeringsscenarier för solcellsinstallation; ett utan subventioner, ett normalfall och ett ”best case”-scenario. Källa: Nelson Sommerfeldt

Har man en bra takyta i söderläge (och genomsnittlig takvinkel) och man gör installationen för att man tror på solel som en framtida del av vår elmix och vill bidra till samhället finns det inget som hindrar att man går vidare direkt eftersom man är garanterad åtminstone pengarna tillbaka. Har man lite sämre förutsättningar på taket eller om man ser det krasst ekonomiskt måste man också kontrollräkna efter sina egna förutsättningar, samt kolla vilken kapitalkostnad man har och försäkra sig om att denna är lägre än avkastningen. Detta kan med fördel göras genom en förenklad beräkning med några enkla antaganden (så som att 60-öringen kvarstår). Detta ger en bra individualiserad bild av vad man får för avkastning, med särskilt tonvikt på de första 5-10 åren där det är lättast att sia om bidrag, skatteåterbäringar, egenförbrukning och hållbarhet. Jag återkommer till detta i nästa del av solcellsskolan.